Bamba Experience ar namnet pa ett otroligt bra resebolag i Centralamerika. Av dom kopte vi ett hop on-hop off busspass fran Mexico City till Cancun med ett antal inkluderade dagsturer pa olika stallen.
Bussen fran Mexico city (strax over 2000 moh) gick klockan 09.00 och innebar en 6 timmar lang och krokig resa genom de Mexicanska bergen, sma och storre byar dar folket bodde i stenskjul och oandligt manga akrar dar bonderna gick och ploga med sin asna pa vad man kan kalla Old School style.
Tyrra, van bussakare som han ar, somnade inom en timme. Jag fick for mej att detta va ett perfekt tillfalle att ta lite bilder av den Mexicanska landsbygden, vilket visade sej enklare sagt an gjort. Vagarna i Mexico ar inte allt for valgjorda med sina gropar, kullar och dessa oandliga antal vagbulor. Har man da dessutom en chauffor som ska kora om bilar bara far omkorandets skull sa har man inte allt for mycket tid pa sej att hitta ett motiv, fa in ratt zoom och fokus och ta kortet. Det blir oftast en halv hast och massa akrar i bild bara.
Till slut gav jag upp och gjorde som Tyrra.
Val framme i Oaxaca fick vi fatt i en taxi (inte for att det ar sa svart, det kryllar av dom) och forsokte forklara vilket Hostel vi skulle till. Att tyrra samma morgon hade suttit pa hostelbookers.com och hittat ett som han sket i att ta adressen till eller ens lagga namnet ordentligt pa minnet, "Det heter typ devada eller nat", gjorde det hela lite krangligt.
Vi kom iallafall fram och forutom det hemska forsta intrycket av en stangd rostig port i ett slumkvarter sa ar nog La Villada det skonaste Hostelet i Mexico.
Agt av en super trevlig och avslappnad familj och "tomtlayot" av en liten by med ett billjardbord pa overvaningen av den stora byggnaden, pool vid sidan av och alla sma hus (rum) med typiska lokala hangmattor runt omkring. Bara det har stallet ar en anledning att komma till Oaxaca.
Dagen efter gjorde vi varan inkluderade dagstur som mest skulle bli en massa bilakande men i det stora hela en helt okej dag.
Vi borjade med ett stop vid Alrededores som ar varldens storsta trad (inte hogsta) med en omkrets pa 58 meter, Diameter pa 14m och hojd pa 42m. En ganska imponerande syn.
Efter detta bar det av till en lite textilfabrik dar dom visade hur dom gjorde och fargade traden pa det traditionella gamla Mexicanska sattet som jag inte orkar forklara i detalj nu for jag borjar bli trott pa att sitta har.
Det va ett intressant stopp i alla fall och dom kan verkligen gara snygga mattor, orngott och de dar hangmattorna som jag starkt funderar pa att kopa en.
Vidare till dagsutflyktens huvudmal Hierve el Agua, ett (vad jag forstog det som) gammalt vattenfall av valdigt svaverikt vatten som inte finns langre men som har skapat ett fall ingraverat i sten pa ett difust forklarat satt. Hur som helst va aven detta bra.
Nast sista stoppet va Mitla och det gamla indianruinerna som inte va nat speciellt, annat an just ett par gamla ruiner. Guiden med rethosta och kass engelska plus varmen och alla timmar i bilen kanske bidrog till att man inte riktigt fick upp ogonen for dessa ruiner. Det jag larde mej har va dock att i denna dal (som Mitla lag i) dyrkade man doden och trodda att det va nar du dog som du verkligen borjade ditt liv.
Sista stoppet: Mezcalfabriken. For er som inte vet ar Mezcal samma som Tequila. Tequila heter det bara som en hyllning till den lilla byn Tequila strax norr om Guadalahara.
Har pa fabriken fick vi (med samma guide som i Mitla) lara oss hur man gor Tequila. Eftersom guiden hade problem med spraket ska jag inte forsoka mej pa att gora lite Mezcal men vad jag forstod sa hogg man av bladen av en viss cactus (kommer tyvarr inte ihag namnet) och tog det som va kvar, slangde ner i en jordugn och dar fick det ligga i fyra dagar tills man malde ner den kokta cactusen och lade den i en koppartunna eldad underifran och resten fattar ni nog. Det at som vanligt. Anyway, prova denna dryck det skulle vi och sa manga olika sorters Mezcal (Tequila) hade jag ingen aning om att det fanns. 5ar gammal, 8ar gammal, smaksatt med kiwi, cream, cappucino, coffe, svarvinbar, passionsfrukt, jorgubb (typ rose) och klassisk ren fin Mezcal ar bara nagra av sorterna dom hade.
Efter denna turen va vi ratt slitna och ville egentligen bara hem till Hostelet och lagga oss. Men val framme klockan 19.15 kollade vi mailen for att se hur det blev med nattbussen till San Cristobal som vi hade fragat Bamba om innan vi akte pa morgonen och jo da, bussen gar klockan 21.00 va dar en halvtimma innan och sag till nar ni kommit fram till SC.
Jaha, da va det bara ringa taxi igen da. en och en halv timma pa oss att vila lite, packa, checka ut och aka ner till terminalen sen va det bara upp pa bussen och sa drar vi.
San Cristobal foljer...
Jaha då har man lärt sig någe nytt...intressant det där med teqilan:)
SvaraRaderaLåter som om ni har det lite stressigt på resan...*L*
En fråga: var ni slitna av bussresan eller tequilan? ;)
SvaraRaderaTja Gubbar!!
SvaraRaderaHoppas allt är kanon!..ska ta och slå en pling nån dag!
Jag ska beställa en tequila på logen på lördag! Så skålar jag för er!!
Peace love and understanding/ Eran Buffy!
Det är ingen van bussåkare det är en livsstil Tyrran har , i sevicebilen kom vi inte ur kinna innan han stensov .Ha det gött pajka ...
SvaraRaderaKram P2.