Tva veckor i Himalaya, den klippta versionen av sju ar i Tibet

Dag 1 Kathmandu 1800m

Klockan 08.00 landar vart lilla Boing pa Kathmandus internationella tegelbygge till flygplats, ett stalle dar saker och ting fungerar sa som jag forestaller mej att 70 och 80 talets I-lander fungerade. Mycket papper och valdigt omoderna datorer and so on. Vi far alla ga igenom en halsokontroll (svininfluensan) innan vi ska fixa vara visum, vilket vi inte hade en aning om att man behovde. An mindre visste vi att det kostade 40 USD, jag hade 10 AUD och Tyrra hade inte en krona.
- Vada, har ni inga Amerikanska dollar pa er?!

- Varfor i helvete skulle vi ha USD pa oss? vi kommer fran Singapore.
Men det ar lugnt dom har en ATM sa klart, Utanfor flygplatsen. Sa efter att ha sprungit ut och in tva ganger for att ta ut pengar (tog sa klart ut for lite forsta gangen) lyckas vi antligen fa vara visum och kan darmed officiellt ga in i landet och bege oss mot vart hotell vid namn Kathmandu Guest House dar vi klockan 13.00 ska mota dom andra. Ett hotell som i Nepalsk standard nog va "as good as it gets" men for oss va det inte ens Kinna Stadshotell. Det gjorde inte oss nagot, vi ar vana vid betydligt lagre standard. Jag vill bara ge er en hum om hur det va. Det tog en halvtimma att komma dit pa smala grusvagar kantade av sopor genom enkla kvarter av icke fardigbyggda tegelhus i en trafik dar nyttan av regler ar lika befangd som anledningen av renlighet i charken, tuta och kor va fan.

Dag 2 Phakthing 2800m

Uppstigning tidigare an tuppen eller 04.45 narmare bestamt. Planet till Lukla lyfter 07.00 greppa det ni vill ha med er sa drar vi! Hade sa klart packat dagen innan och en buss vanta pa oss sa riktigt sa hektiskt va det inte, bara tidigt. Efter att ha checkat in hoppa vi i en buss som tog oss till planet och dar star en snubbe och pumpar dacket, kollar lufttrycket och gar i vag; kommer tillbaka pumpar lite till, kollar lufttrycket, borjar pila med silvertejp och gar ivag; kommer tillbaka och gor det en gang till medans vi andra sitter med i bussen och borjar bli lite nervosa. Att planet svaja av ens egen vikt nar man gick pa gjorde inte saken battre. Vi lyfte och vi landa och vi lever sa skit samma, dom flesta va glada over att det va tva veckor tills vi skulle ta det flyget igen. Efter att ha fatt i oss lite frukost i Lukla borjade vi ga mot Phakting som ligger tre timmar bort och 300m lagre, dar skulle vi bo for natten och bara nagra minuter efter att vi kom dit borjade det regna, vilket det gjorde resten av dagen sen sa det vi gjorde va att sitta 13 pers och spela "spoons" (ett kortspel dar man ska fa fyrtal, har for mej att det heter plump pa svenska) i sex timmar innan vi gick och la oss.

Dag 3 Namche Bazar 3500m

Upp och hoppa klockan 06.30 for frukost vid 7 tiden innan vi drog vidare for Namche Bazar. Idag skulle vi upp 700m och det skulle ta 7 timmar (inklusive lunch).
Vi lunkade pa alihopa i olika tempon, en snabb grupp och en langsam, over stock och sten, diskutabla stentrappor och fem stycken hangbroar varav den sista va 75m hog och under rann milkyriver som kommer ifran Kumbhu icefall (Everest) och moter upp med en flod ifran Tibet under oss. Vi som inte lider av allvarlig hojdskrack kunde inte lata bli att satta bron i gungning, vilket kanske inte va sa snallt men det tycktes kul for stunden.
Efter fyra timmar at vi lunch och vilade upp oss lite innan vi tog de sista tre timmarna for dagen. Det va nu den jobbiga biten kom for an sa lange hade vi bara gatt upp 200m, vilket betyder att vi har 500m uppat kvar. Kort och gott va det ingen som skutta och log nar vi kom till Namche,
det gjorde vi dagen efter.

Dag 4 Namche Bazar aklimatisering

Den forsta aklimatiseringsdagen da vi skulle ta en promenad 300m upp till en "flygplats" dar flygplan inte kan landa, den anvands mest for helikoptrar och idag fraktade dom ner tva Sherpas som hade dott i Base Camp efter att ha druckit for mycket vin. (hojd och alkohol gar verkligen inte hand i hand) Pa tal om dodsfall sa va det aven tva Japaner som dog pa berget mittemot Namche Bazar ett par dagar innan vi kom dit. Deras lina gick visst av och det brukar inte ga sa bra da.
Vi gick ocksa till Sagarmatha (Everest pa Nepalesiska) national park dar vi aven fick var forsta glimt av berget langt bort i den kantiga horizonten. Har pa 3500m borjade vadret markas av, Vi vakade till ett ordentligt snoregn och skot upp promenaden till eftermiddagen da det hade slutat snoa och istallet va stralande solsken och varmt. Senare uppe vid flygplatsen kom ett moln och det blev kallt och javligt igen.
Resten av dagen va fritid och ett bra lage att kopa de klader man behovde for det kallare vadret langre upp eftersom Namche ar den sista riktiga byn, efter detta blir det bara Teahuts. Jag och tyrra hitta varsin akta Columbia respektive North face jacka for 130kr och 200kr plus lite annat smatt och gott, pretty good deal eh?

Dag 5 Porche 3800m

Har har ingen tid att sitta och dega i mer an en dag. Solen skiner, vinden kyler och molnen ar for tillfallet och staller till det nagon annan stans, Lemmeltaget gar vidare. Vi har sju timmar att avverka och det pa smala stigar langst bergsvaggarna dar bergsgeten i dig satts pa prov. Har ar utsikten av den typ att du kan sitta i timmar och bara stirra fran hoger till vanster. En harmonisk kanskla av lugn och frihet kommer over dig och du har fa ganger matt sa bra. Da klappar en javla Sherpa dig pa axeln, skriker "JamJam!" (kom igen) med ett leende och gar visslande vidare och allt du kan gora ar att hanga pa for du vet att imorn ar utsikten annu battre. Vi nar 4000m vid 12 tiden och stannar i ett litet hus for att ata lunch och anvanda toan dem olyckliga som behover. Ni forstar att toan och alla andra toaletter langst vagen ar exakt som den i Slumdog millionair, ni vet vilken om ni sett filmen. Matta och belatna borjar vi klattra nerat 300m for att korsa en flod pa en bro byggt pa foljande vis: tva stockar ligger sida vid sida med 1m mellanrum och pa dom ligger spanskivor lite overlappande for stabillitetens skull. JamJam! Klockan fem nan gang kom vi i alla fall fram till den lilla Sherpabyn Porche och dar fick vi varsitt rum och kunde antligen slappna av for dagen. Kortspel va val huvudsysslan pa kvallarna och efter att ha fatt en handfull olika spel forklarade kande jag (Huzell) att det va dags att bidra med nagot sa jag larde dom Chicago. Det blev en hit, skit ocksa!

Dag 6 och 7 Ding botche 4200m

Annu en dag med 7 timmars promenad over stock och sten, upp och ner for trappor a la stenras och traden lamnar vi bakom oss for nu ar vi over den gransen. Senare pa eftermiddagen kom vi slitna fram till Ding botche dar vi skulle stanna i tva natter, dags att acklimatisera sig igen. Efter frukost gick vi upp till 4700m och fick en bra overblick av Ding botche och bergen runtomkring. Nu borjar verkligen hojden spela in och man kanner att det kommer bli jobbigt de narmsta dagarna. Pa eftermiddagen stack vi nagra stycken till vad vi antog maste vara varldens hogst belagna snookerbord och med tva Engelsman fick man en bra kurs i snooker. Resten av kvallen bestod av kortspel och det va sa klart Chicago som gallde, morgonen efter drog vi vidare.

Dag 8 Lobosche 5100m

Bara 5 timmar att ga idag och dom forsta 3 ar pa "slat" mark for att sedan fa dom sista 2 med brant uppfor. Vi kom i alla fall fram och efter lunch tog vi som ville en lite promenad bort for att spana in Kumbhu glaciaren som kommer ner fran Everest. Det blev inte mycket annat gjort har, vi gick alla och la oss ganska tidigt och langtade till dagen efter da vi antligen skulle komma fram till Base Camp.

Dag 9 Base Camp day 5300m

Nio timmar hade vi framfor oss idag men med tanke pa vart vi skulle sa va det ingen som klagade. Det kandes till och med lite lattare att ga idag, men bara lite. Vi kom efter sju timmar fram till stallet dar vi skulle spendera natten och efter att ha vilat dar en stund och fatt i sig lite mat tog vi sista biten till Base Camp dar vi mottes av en lapp fastknuten pa en sten som sa hit men inte langre. Antar att det ar lite storande for dom som ska klattra att ha en massa trekkers som springer runt talten. Skit samma vi dar, Everest base camp, och alla tog till vara pa den halvtimme vi hade pa oss innan vi va tvungna att ga tillbaka. Det blev gruppfoton och vanliga foton till hoger och vanster, ol och vin skulle drickas eftersom det ar bland det sista du ska dricka pa hoga hojder och vi maste ju sjalvklart stapla lite sten innan vi drar. Pa vagen tillbaka sa Everest hej da genom att slappa los en lavin som braka danande ner i dalen. Det va den storsta lavin varan guide hade sett och eftersom vi hade gatt och letat efter potentiella laviner dom senaste dagarna blev det ett bra avslut pa dagen.

Dag 10 Khala patar 5560m

Klockan ar 04.45 och vi ska bestiga ett berg innan frukost. Det ar fortfarande morkt och genom fonstret hor man hur vinden harjar utanfor. Men vad gor man, man biter ihop och tar pa sig allt man har i vaskan sen ar det bara att borja. Det skulle ta 2.30 att komma upp men Jag, tyrra och Daniel lyckades na toppen pa 1.40, vilket kandes bra. Vi blev till och med lite forvanade over att vi hade kommit upp sa fort for eftersom det bara va 50% syre har uppe va man helt utmattat efter fyra steg och det enda som gick i tankarna va menigen "ga for helvete!". Vi har aldrig kannt oss mer som Zombies an denna morgon, men samtidigt som vi gick uppat hangde solen med och borjade sakta kika fram bakom bergen, bakom Everest, och den starka vinden som nastan blaste ner oss skickade upp moln av sno fran bergen runtom som seglade over topparna och reflekterade solens stralar. Nar man val satt dar uppe pa toppen kandes beloningen nastan for mycket och hur jobbigt man an hade haft det dom senaste 10 dagarna tycktes nu allt anda bara ha varit "a walk in the park".

Australia zoo och en Singapore sling tack!

Brisbane, annu en storstad med hoghus, trafik, affarer, tunnelbana och allt dartill. Det ar inte speciellt kul i storstader, man trottnar efter ett par dagar. Kanske ar for att man vet att man inte ska stanna har utan bara ar pa genomresa sa det ar inte ens nagon ide att lagga energi pa att lara kanna staden pa djupet. Vi fick anda gjort en utflykt nar vi va har och det blev sa klart till Australia zoo, home of Steve Irwin. 2 timmar med tag, 3min med shuttlebus och 45 dollar till hon i kassan sa va man inne; Karta fick man ma.Vi hade 4 timmar pa oss och i borjan kandes det lite tight men det visade sig va ratt lagom till slut. Vi fick sett Koalorna, Krokodilerna, Ormarna, Wombatsen, Elefanterna, Faglarna, Odlorna, Tigrarna, Skoldpaddorna, Pandorna, inte jatte pandan en san har dom inte, sma och roda va dom. Sag ut som langhariga ravar, och sjalvklart fick vi fikat lite med Kangruna. Hittade aven en minneshall dar folk hade skickat in bruna skjortor och shorts med sina halsningar till Steve och hans familj. Jag vet inte hur magna skjortor och shorts som hangde dar men man hade inte riktigt tid att lasa allt som stog dar om man ville se nagra djur ocksa. Det kanske va tur for det va lite jobbigt att lasa vad dom skrivit och se hur mycket folket faktiskt alskade Steve och vad han gjorde for bade djuren, naturen och Oz. Hela stallet sken av Steve och personalen hyllade honom i sina shower och gav ifran sig en kansla av att dom nastan va arade att fa jobba pa hans Zoo, vilket va valdigt fint att se. For vem vet vad han hade kunnat astakomma om det som hande aldrig skett.

For att fa betat av ytterligare nagra mil pa vart Greyhoundpass akte vi till Surfers Paradise och fann att det va typ som alla andra stallen pa ostkusten, party party och lite mer party. Surfing va det, som namnet tyder pa, gott om ocksa och sjalvklart skulle vi lara oss sant. Det har vi ju vantat pa sen vi akte hemifran. En tva-timmars lektion kostade 35 dollar med brada, vi tog tva och har nog fatt hyfsat grepp om saken. Det va vad han sa i alla fall. Ska ta nagra bigwaves efter Nepal sen.

Vi gled vidare ner till Byron bay dar vi spenderade nagra dagar med att inte gora speciellt mycket. Valdigt soft stalle dar det sa klart ocksa va party hela tiden. Fan va torra vi later som aker ner langst Australiens ostkust och klagar pa att folk festar men det beror nog delvis pa att vi sjalva inte har rad och pa det faktum att en trodde allt skulle va lite "mer" helt enkelt. Byron bay ar inte mer an Varberg det ar bara dyrare. Hela landet ar dyrare, sa suget pa att slanga massa pengar pa svindyr ol pa en bar som inte slar en bra utekvall i Varberg ar inte speciellt stort. maste faktiskt saga att utover barriar revet och Fraiser Island sa ar jag (vet inte hur tyrra kanner) ratt besviken pa den har kusten och kanner att jag hellre hade skitit i allt soder om cairns och akt till Uluru (Ayers rock) istallet. Den stenen har jag ju alltid velat se men det far tyvarr vanta tills nasta gang man kommer hit och tar vastkusten. Tillbaka i Sydney blev det inte mycket gjort eftersom vi redan sett staden sa for dom dagarna har nog ni dar hemma mer intressanta saker att beratta. Vi hamta vara kinesiska visum, thats about it. Tisdag den 5 Maj va det dags att flyga igen och denna gangen till Singapore dar vi har 3 dagar att fordriva innan vi flyger vidare mot Nepal. Denna gangen fick vi antligen ett plan som gjorde flygning kul. En Airbus A380 som rymmer 480 passagerare dar vi va tva och nagon fet amerikan sakert va tre. TV satt det en i satet framfor och med atta timmar att flyga och en databas filmer, serier och spel m.m. att underhalla sig med kandes det riktigt bra faktiskt. Vi hoppa ju nastan i taket nar vi horde att flyget tog atta timmar istallet for sex som vi forst trodde.

Sa hur va da Singapore? helt arligt sa ar stallet ratt trakigt faktiskt. Annu en storstad sa klart bara det att hela landet ar storstaden sa det finns inte direkt nagonstan att aka. Visst du kan shoppa i Chinatown, Little India eller langst shoppinggatan Orchard Rd dar kopcentrumen ligger vagg i vagg. Men det gor dom i resten av staden ocksa, med nagra kontorsskyskrapor inslangda lite har och dar. Folket ar otroligt trevliga och nej det ar inte forbjudet att spotta pa gatan men ja, tuggummi ar forbjudet. Dock inte av den anledning att det skrapar ner utan for att dorrarna pa tunnelbanetagen har klistrats fast av dom vi nagra tillfallen, vilket har lett till stora forseningar i tidtabellen och sa vidare. Staden ar inte speciellt ren annars, inte renare an nagon annan Europeisk stad i alla fall. Det dar med att smuggla droger ar atminstonde sant och det racker att det ar i samma vikt som ett 20 cents mynt, vilket ar lite mindre an en 50 oring. Straffet ar for er som inte vet hangning rtt upp och ner, i fotterna.....na, skoja bara du hangs pa riktigt...sa du dor. Sa va tur att vi han fa salt allt kokain vi hade innan vi lamna Sydney. Eller hur Morsorna?

Ikvall aker vi hur som helst till Nepal och pa Sondag bar det av over kullarna och langt bort (vilken lat?) sa nu kommer det inte upp nagot pa minst tva veckor. Hall till godo med det som finns sa kommer det forhoppningsvis riktigt bra grejer sen. Vi sag Star trek filmen igar foresten, den va tunn.

Kirk out.